My Son

Jag ber om ursäkt för att inläggen kommer i klump och att de inte alltid kommer i ordning. Jag sitter och skriver på mobilen då och då, men det är ju sällan jag har internet, förutom på hotellrummet.

My Son var coolt, det var häftiga ruiner. Man kände sig lite som Indiana när man gick runt där. Det finns en krater där sen vietnamkriget, de trodde att vietcong hade en bas där. Stört att förstöra så fina ruiner.
Templena var byggda i tegel utan murbruk. Guiden berättade att de visste inte hur de byggde dem, de är flera tusen år gamla och står till stor del än idag. Han visade i ett rum, där de restaurerat en vägg. Den nya väggdelen är ca 40 år gammal och täckt av grön mossa, riktigt sliten, medan den delen av väggen som stått i två tusen år ser mycket mer orörd ut.

Det fanns olika teorier om hur de byggt de olika templena, minns inte alla men en var att man byggde templet i obrända tegelstenar, och sen brände hela templet som en enhet. Och det vi tittade på just då var visseligen inte så stor vid basen, kanske 4x8 meter, men15 meter högt...

Det var som sagt fina ruiner. Vi gick runt och tittade och sen åkte vi tillbaka. My Son ligger ungefär 50km från hotellet, men det tog en timme att åka eftersom vägarna inte är så roliga.

Tillbaka på hotellet jublade vi över att frukosten stängde tio och inte nio och slängde i oss en andra frukost. Sen tog vi oss ner på stan, provade lite kläder och köpte lite grejs. Jag har köpt tyg till en tribalkjol nu också. Hoppas den blir snygg!

Jag måste plocka ut mer pengar snart...

På väg till My Son

Idag gick vi upp halv fem. Eller, klockan ringde första gången halv fem, andra gången tjugo i och sista gången tio i. Då kravlade vi oss upp, slängde på oss kläderna och sprang ner till receptionen och hoppade på en buss.
Den körde oss till ett ställe där vi fick frukost. Jag hade såklart glömt att kolla, men det var ett baugettliknande bröd där man kunde lägga i en liten omelett och lite sallad. Jag tog omeletten på en servett.

Sen hoppade vi in i en minibuss (den som hämtade upp oss var en stor buss, det var vi och ett annat par där i... och han körde med öppen dörr) och nu är vi på väg.

Det är fortfarande kolsvarta ute med en svag, svag ljusstrimma i öster. Det är inga stjärnor, det är väl för molnigt. Vilket påminner oss om att vi glömde ta med oss de paraplyer vi köpte för alldeles för mycket igår.
Tydligen använder de helljusen istället för att tuta när det är mörkt ute. Eller ja, på kvällen både ljusar och tutar de, nu har chauffören i princip inte tutat nått, bara använt helljusen. Samtidigt kör många med helljusen på hela tiden.

Vi har åkt förbi två, tre marknader där det råder hög aktivitet, rätt coolt! De har en stor matmarknad nere i Hoi An också, där de säljer allt från grönsaker till fågel, fisk och övrigt kött. De sitter vid sina små bord på marken och hugger upp köttstycken. Fascinerande.