Gamla vänner

Nu är jag trött och slö och borde gå och sova ett tag eller skriva lite skolarbete, jag har faktiskt en del att göra. Samt att internet segar sig som fan och allt är jättesegt. Men nu sitter jag här och hade tänkt skriva något. Vad får jag väl komma på senare.

Har varit på lajv i helgen, Samlade Krafter, som var ett väldigt bra lajv. Jag tror de hette Tu Lajv, de som arrangerade det.

Hur som helst. Nu ska jag skriva något mer vettigt. Hade jag tänkt. Men jag vet inte var jag ska börja.

Fick mejl idag av Sabina. Hon har anlänt till USA för ett år framöver. Den flickan, jag saknar henne. Hon är en av dem som jag sällan direkt umgås med men som jag ändå kan berätta allt för med en gång. Linn också, ännu mer med henne för hon är verkligen den vän jag haft längst. Inte fullt lika mycket med Elin, vet inte riktigt varför. Nisse, min Nisse, kan jag prata med ibland också. Det som inte fungerar då är att han inte förstår hur jag tänker och resonerar ibland, hur jag kan tycka det är kul att lägga ner en massa ork och energi på lajv till exempel. Eller hur jag orkar färga håret titt som tätt, eller att jag ens vill ha en annan hårfärg än min naturliga. Men kanske förstår han i alla fall, innerst inne.

Men Anna då? Anna som var den första som jag verkligen prata om allt mellan himmel och jord med? Jag vet inte riktigt. När jag ryckte mig loss från dem och började umgås med Ellen och Malin började jag väl bygga upp en mindre förakt mot Anna och hennes åsikter. Mycket som jag gör skulle hon tycka är för extremt osv. Minns en gång när hon var inne på helgon (på den tiden hon och Patrik och Nisse hade det, det var då jag började skriva dagbok på riktigt där) och såg att hon hade fått mejl av en kille på då runt 25 år (det var väl två år sedan). Hon undrade upprört vem det var och kastade mejlet med en gång, trotts att jag sa att jag snackade med honom och att han var schysst. Och om mitt liv nu då? Två år mellan Johan och mig det är väl precis innanför gränsen. Ja, vi är ju i och för sig i övre delen av tonåren, men ändå. Minns hur hon (och Patrik och kanske Nisse med) reagerade när jag berättade att det var tre år mellan Ellen och Danne, de undrade vad han tänkte på egentligen och så vidare. Och inget var alkohol eller tobak heter heller, det fanns inte på kartan. Och alla komplex. Hur Anna inte kunde förstå hur man kunde tillåta sig att ha si och så hängig mage när man blivit medelåldrig och så vidare.
Hon blir inte rättvis när jag bara skriver ner allt så här, men mycket sånt var det, och jag hakade på. Jag fick inte sämre självförtroende av att umgås med dem, eller henne, snarare bättre, men ändå. Många av de åsikter jag skaffat hos henne skrotade jag senare. Och som sagt, jag skulle vilja testa den uppfattning jag har om henne nu. Jag skulle vilja träffa henne någon gång, på någon fika eller nått. Men jag vet inte om hon vill det, hon verkar alltid vara upptagen när jag försöker prata med henne på msn.

Men nog om det nu, nu ska jag nog försöka göra lite skolarbete.


Klart slut!