Gott nytt fucking år! Här är klockan kvart i två. Vi däckade, som vanligt, när vi kom hem, men vi har lyckats förskjuta vår eftermiddagslur till senare och senare, idag mellan nio och elva ungefär. Sen gick vi ut till Bier Garden, drack varsitt jätteglas öl var och skålade in nyåret. Sen var vi ute och rörde oss dels på ett megagatuparty och sen i den tokmegatrafikstockningen. Nu är vi hemma och ska SOVA!
lördag, december 31, 2011
Dag... ja, vad blir det? Tre? Fyra?
Vi sitter nu på ett fik och dricker typ milkshakes. Så jävla varmt! Vi har varit inne i en pagoda, ett slags tempel, det var väldigt fint, fullt av rökelse och massor av sköldpaddor utanför. Sen tänkte vi gå till ett historiemuseum, men de hade såklart lunchstängt när vi kom och skulle öppna först två timma senare. Vi passerade ett zoo på jakt efter ett ställe med 1) TOALETT, 2) nått att dricka och 3) gärna luftkonditionering. Men efter att inte ha gjort nått annat än gå förbi restauranger mm i två där så verkade det som att vi nu hamnat i ett restaurangfritt område. Nu, en halvtimme senare, har vi äntligen hittat nått.
Vi har ju haft problem med att komma åt vissa hemsidor, och det verkar vara hotellets internets fel, när jag gått ut på nätverket hos baren bredvid så har jag kunnat nå allt. Vi får sätta oss i lobbyn (de har tom en dörr mellan lobbyn och baren...) sen och planera de kommande dagarna. Det verkar som om flygbolaget vi tänkt åka med inte finns längre, så det får bli dyrare biljetter. Menmen, det är fortfarande inte superdyrt.
Nu funderar vi på att skita i museet och zoot och ta oss till baren som vi tog en öl/drink på igår förmiddag. Shoppa lite på vägen dit och sen bara ta det lugnt. Det är ju nyår ikväll också, så vi måste ju hitta på nått spännande där också...
Jaja, vi får se vad det blir! Nu har jag kylt ner mig så pass mycket att jag inte tycker att man är helt jävla dum i huvudet om man skulle beställa en varmrätt här.
Vi har ju haft problem med att komma åt vissa hemsidor, och det verkar vara hotellets internets fel, när jag gått ut på nätverket hos baren bredvid så har jag kunnat nå allt. Vi får sätta oss i lobbyn (de har tom en dörr mellan lobbyn och baren...) sen och planera de kommande dagarna. Det verkar som om flygbolaget vi tänkt åka med inte finns längre, så det får bli dyrare biljetter. Menmen, det är fortfarande inte superdyrt.
Nu funderar vi på att skita i museet och zoot och ta oss till baren som vi tog en öl/drink på igår förmiddag. Shoppa lite på vägen dit och sen bara ta det lugnt. Det är ju nyår ikväll också, så vi måste ju hitta på nått spännande där också...
Jaja, vi får se vad det blir! Nu har jag kylt ner mig så pass mycket att jag inte tycker att man är helt jävla dum i huvudet om man skulle beställa en varmrätt här.
Internetproblem
Internet bråkar. Vi har internet på hotellet, men alla sidor funkar inte alltid. Just nu funkar inte facebook, blogspot (får se om jag får upp det här med bloggappen), jetstar eller lonely planet. Fett irriterande.
fredag, december 30, 2011
Grnh
Vad fint. Jag har fortfarande huvudvärk och lätt illamående efter två ipren och en alvedon och Jörgen har skavsår så han knappt kan gå. Vi ligger i sängen och är bittra och irriterade för att allt inte är perfekt. Jag är hungrig, klockan är ändå kvart över åtta, men just nu verkar vi vara fast här. Aja, får se om vi orkar ut om nån timme. Nu har halva dagen försvunnit igen, precis som igår. Dessutom kan vi inte komma in på hemsidan där de billiga inrikesflygen är, av nån jävla anledning. Alternativen är dubbelt så dyra. Förhoppningsvis är det bara så ikväll (facebook har fungerat förut, men inte nu, t ex), men det är frustrerande i alla fall. De ska ha ett kontor nånstans här i HCMC, men det vore ju najs om man bara kunde boka på hemsidan med en gång...
Nu regnar det btw. Typiskt.
Nu regnar det btw. Typiskt.
Solsting
Trotts hatt, solskyddskräm, mycket skugga och massor av vatten lyckades jag få solsting. Har sovit i kanske en och en halv, två timmar nu och har fortfarande huvudvärk, är dödstrött och lätt illamående. Har tagit en andra huvudvärkstablett nu och hoppas det ska gå över.
Men jag hat köpt lite småkrafs, sett levande fiskar mm på matmarknad, blivit lurade när vi köpt vatten (vi var dumma nog och betalade hela 150 000 dong för två flaskor, ca 50 spänn! Annars verkat de kosta typ en tiondel...) och så har vi varit på War Remenands Museum.
Det handlar om Vietnamkriget. Det började lite upplyftande på bottenvåningen med att berätta om alla ländet som stödde Vietnam. Fanns bla en affisch från Sverige där. Massa bilder på massa demonstrationer med miljoner människor. På andra våningen hade de ett rum tillägnat agent orange, fullt med bilder på missbildade barn och människor. Riktigt äckligt. De hade tom tre foster (varav två var siamesiska tvillingar) i två vattentankar med grova missbildningar.
Ett annat rum handlade om krigsförbrytelser, men jag var inte inne i det eftersom jag hade börjat må dåligt. Vi gick en snabb vända på övervåningen där de bl a hade fotoreportage mm. Man mådde ju inte så topp rent mentalt efter att ha sett allt det där... men men, som många citat sa där, hoppas framtiden lär sig av oss.
Nu ska jag se om mitt huvud lugnat ner sig så pass mycket att vi orkar gå och leta reda på middag.
Men jag hat köpt lite småkrafs, sett levande fiskar mm på matmarknad, blivit lurade när vi köpt vatten (vi var dumma nog och betalade hela 150 000 dong för två flaskor, ca 50 spänn! Annars verkat de kosta typ en tiondel...) och så har vi varit på War Remenands Museum.
Det handlar om Vietnamkriget. Det började lite upplyftande på bottenvåningen med att berätta om alla ländet som stödde Vietnam. Fanns bla en affisch från Sverige där. Massa bilder på massa demonstrationer med miljoner människor. På andra våningen hade de ett rum tillägnat agent orange, fullt med bilder på missbildade barn och människor. Riktigt äckligt. De hade tom tre foster (varav två var siamesiska tvillingar) i två vattentankar med grova missbildningar.
Ett annat rum handlade om krigsförbrytelser, men jag var inte inne i det eftersom jag hade börjat må dåligt. Vi gick en snabb vända på övervåningen där de bl a hade fotoreportage mm. Man mådde ju inte så topp rent mentalt efter att ha sett allt det där... men men, som många citat sa där, hoppas framtiden lär sig av oss.
Nu ska jag se om mitt huvud lugnat ner sig så pass mycket att vi orkar gå och leta reda på middag.
På äventyr
Sitter och tar en drink och en öl ca halv elva på morgonen. Jag har köpt en hatt mot solen, älskar att de börjar pruta åt oss dumma turister :-P hade nog kunnat få ner priset mer, men aja... nu betalade jag 200 000 dong för den, dvs ca 67 spänn.
Jag verkar hantera värmen halvbra. Svettas mer än Jörgen, för en gångs skull, samt känner mig allmänt matt. Men nu har jag hatten, har smörjt in mig ordentligt och dricker mycket vatten.
Nu ska vi nog snart fortsätta att utforska.
Jag verkar hantera värmen halvbra. Svettas mer än Jörgen, för en gångs skull, samt känner mig allmänt matt. Men nu har jag hatten, har smörjt in mig ordentligt och dricker mycket vatten.
Nu ska vi nog snart fortsätta att utforska.
torsdag, december 29, 2011
Resten av första dagen
Okej, vi slocknade typ så fort vi kommit in på hotellrummet (som btw är skitstort!) och sov i ca fyra timmar. Vi som bestämt att vi skulle försöka hålla oss vakna ända till kvällen! Aja... sen gick vi ut och började promenera och spana in omgivningen en andra gång. Gick förbi två shoppingcentrum, ska nog spana in dem lite bättre sen.
Sen käkare vi på ett ställe som verkade vara lite mer vietnamesiskt än västerländskt.Vi fick vi två menyer, en vanlig på vietnamesiska och engelska samt en turistmeny med bilder, "Just point on the dish you want!" Vi bestämde oss för att köra hard core och beställde in varsin förrätt och huvudrätt, samt ris, från den inte-så-turistiga menyn. Visade sen att det hade nästan räckt med en förrätt och en huvudrätt åt oss båda.
Jag hade beställt nån form av beef rolled in "lot" leaves, jag fick en tallrik med dels typ sju biffbitar inrullade i nån form av löv, ca fyra cm långa. På tallriken fanns även nudlar, bitar av ananas, gurka och vad senare visade sig vara banan, sallad mm. Vid sidan av fick jag nån form av halvcirkelformade rispapper, samt en liten skål vatten. Servitören sa att jag skulle lägga lite av maten i pappret, rulla ihop det, doppa i den lilla skålen fisksoppa och äta. Det var skitsvårt eftersom pappret gick sönder när jag böjde det för mycket, trotts att jag försökte mjuka upp det med vattnet.
Jag blev såklart jättestressad av att det verkade som om personalen, som alltid var i närheten, hade roligt åt våra problem. Vet inte om det var så, men det kändes så. Vi skrattade och undrade vilka fel vi gjorde och försökte översätta det till svensk matkultur. Typ "undra om jag doppar kroppkakan i remoladsåsen nu" eller "när jag blandar de här, är det som att äta köttbullar och bea?" När jag försökte få de jävla rullarna att fungera och skrattade åt hur dumt det verkade så tänkte vi på kräftor och hur dumt DET är.
Vi fick i oss det mesta av maten. Tror vi betalade ca 610 000 dong för allt, inklusive två öl var, vilket alltså är strax över 200 spänn. Kan leva med de här priserna. Hehe:P Sen vandrade vi tillbaka mot hotellet och tog en drink på restaurangen bredvid, där vi hade startat på morgonen. Där är det betydligt dyrare, men fortfarande billigt för oss.
Sen gick vi hem och sov.
Sen käkare vi på ett ställe som verkade vara lite mer vietnamesiskt än västerländskt.Vi fick vi två menyer, en vanlig på vietnamesiska och engelska samt en turistmeny med bilder, "Just point on the dish you want!" Vi bestämde oss för att köra hard core och beställde in varsin förrätt och huvudrätt, samt ris, från den inte-så-turistiga menyn. Visade sen att det hade nästan räckt med en förrätt och en huvudrätt åt oss båda.
Jag hade beställt nån form av beef rolled in "lot" leaves, jag fick en tallrik med dels typ sju biffbitar inrullade i nån form av löv, ca fyra cm långa. På tallriken fanns även nudlar, bitar av ananas, gurka och vad senare visade sig vara banan, sallad mm. Vid sidan av fick jag nån form av halvcirkelformade rispapper, samt en liten skål vatten. Servitören sa att jag skulle lägga lite av maten i pappret, rulla ihop det, doppa i den lilla skålen fisksoppa och äta. Det var skitsvårt eftersom pappret gick sönder när jag böjde det för mycket, trotts att jag försökte mjuka upp det med vattnet.
Jag blev såklart jättestressad av att det verkade som om personalen, som alltid var i närheten, hade roligt åt våra problem. Vet inte om det var så, men det kändes så. Vi skrattade och undrade vilka fel vi gjorde och försökte översätta det till svensk matkultur. Typ "undra om jag doppar kroppkakan i remoladsåsen nu" eller "när jag blandar de här, är det som att äta köttbullar och bea?" När jag försökte få de jävla rullarna att fungera och skrattade åt hur dumt det verkade så tänkte vi på kräftor och hur dumt DET är.
Vi fick i oss det mesta av maten. Tror vi betalade ca 610 000 dong för allt, inklusive två öl var, vilket alltså är strax över 200 spänn. Kan leva med de här priserna. Hehe:P Sen vandrade vi tillbaka mot hotellet och tog en drink på restaurangen bredvid, där vi hade startat på morgonen. Där är det betydligt dyrare, men fortfarande billigt för oss.
Sen gick vi hem och sov.
Framme
Vi har kommit till hotellet, lämnat in bagaget i väntan på att vi får checka in och gått en liten sväng. Nu sitter vi och smälter de första intrycken och dricker Saigon Special samt bubbelvatten. Stället ligger vägg-i-vägg med hotellet vi ska bo på i tre nätter så vi tänkte sitta här tills vi kan checka in om ca 2,5 h.
Trafiken kan ge vilken svensk som helst hjärtattack, men vi har ändå lyckats rätt bra när vi korsat gatorna. Det är inte supermycket bilar, men ca en miljon vespor. Bilarna tutar lite nu och då för att göra omgivningen uppmärksamma på dem. Dock är hastigheterna inte så jättehöga.
Som ni ser på bilden spanar Jörgen in lonely planet-boken och legat promenadstråk och shoppinhställen. Det blir nog bra det här. Men just nu är det väldigt lagom att bara sitta här. För rätt exakt ett dygn sen gick vi upp och påbörjade resan. Känns som om det var å ena sidan bara nån timme sen, å andra sidan typ flera dagar sen...
Över och ut!
PS. Yes, hittade gratis wifi på restaurangen!
Som ni ser på bilden spanar Jörgen in lonely planet-boken och legat promenadstråk och shoppinhställen. Det blir nog bra det här. Men just nu är det väldigt lagom att bara sitta här. För rätt exakt ett dygn sen gick vi upp och påbörjade resan. Känns som om det var å ena sidan bara nån timme sen, å andra sidan typ flera dagar sen...
Över och ut!
PS. Yes, hittade gratis wifi på restaurangen!
Mot Vietnam!
Sitter fortfarande på flygplanet, verkar som att vi blir ungefär en halvtimme sena, men det är ju på det stora hela inte så mycket. Klockan kommer vara sju när vi landar, så eftersom vi lyfte från arlanda vid sju igår så har vi varit på resa i ett dygn. Nästan i alla fall, klockan är väl ungefär ett på natten i Sverige när vi landar.
Vilket såklart innebär strul för dygnsrytmen. Har inte kunnat sova så mycket men har försökt vila i alla fall. Det har underlättats av att tv-skärmarna hos oss inte riktigt har funkat helt. Vi har inte kunnat välja film, spela spel eller tända lamporna. Så då kan man lika gärna sova.
Nu har vi precis käkat frukost. Jag har fått specialkost, glutenfritt (heja!), men ja, det är ju flygplansmat... annars har de delat ut dricka och öl och vin och bubbel och mackor (inte glutenfria) mm, och vi fick erbjudande att byta säten när skärmen inte fungerade som den skulle.
Nu sitter jag och tittar på gryningen på den.
Vi kan växla mellan några kanaler, bl a en kamera som filmar på utsidan av planet rakt fram, och en som filmar rakt ner på marken. Fett coolt!!! Snart åker vi över en storstad... och om en timme tar vi mark igen, efter nästan tolv timmar i luften!
Ha det gött!
Vilket såklart innebär strul för dygnsrytmen. Har inte kunnat sova så mycket men har försökt vila i alla fall. Det har underlättats av att tv-skärmarna hos oss inte riktigt har funkat helt. Vi har inte kunnat välja film, spela spel eller tända lamporna. Så då kan man lika gärna sova.
Nu har vi precis käkat frukost. Jag har fått specialkost, glutenfritt (heja!), men ja, det är ju flygplansmat... annars har de delat ut dricka och öl och vin och bubbel och mackor (inte glutenfria) mm, och vi fick erbjudande att byta säten när skärmen inte fungerade som den skulle.
Nu sitter jag och tittar på gryningen på den.
Vi kan växla mellan några kanaler, bl a en kamera som filmar på utsidan av planet rakt fram, och en som filmar rakt ner på marken. Fett coolt!!! Snart åker vi över en storstad... och om en timme tar vi mark igen, efter nästan tolv timmar i luften!
Ha det gött!
onsdag, december 28, 2011
På g.
Nu sitter vi i en bil på g till Vietnam. Jörgens pappa är snäll nog och kör oss. Kändes lite skumt att gå ut genom ytterdörren utan tjocka kappan, men ändå lite bra. Hehe.
Jag är helt groggy efter ca tre (!!!) timmars sömn. Men är ändå rätt säker på att allt är med. Vi har fyllt en liten ryggsäck som handbagage samt Jörgens vandringsryggsäck som vi fyllt till hälften. Känns som om vi har för lite med oss, men å andra sidan behövs inte så mycket. Kläderna vi har på oss, ett ombyte, badkläder osv.
Iiik, det här blir spännande. :-D syns på andra sidan jorden!
Jag är helt groggy efter ca tre (!!!) timmars sömn. Men är ändå rätt säker på att allt är med. Vi har fyllt en liten ryggsäck som handbagage samt Jörgens vandringsryggsäck som vi fyllt till hälften. Känns som om vi har för lite med oss, men å andra sidan behövs inte så mycket. Kläderna vi har på oss, ett ombyte, badkläder osv.
Iiik, det här blir spännande. :-D syns på andra sidan jorden!
söndag, december 18, 2011
Bussen
Jag läste precis en artikel om en drogpåverkad busschaufför som inte hann stoppas i tid. Bussen blev förstört, men ingen skadad. Men jag såg att det var en Täby-buss, närmare bestämt 617 Hägernäs. Och minnena rusar...
Vi sitter i sminkrummet i Flygvillan. Eller loge heter det väl. Flygvillan var tillhåll för Ung Teater, Täbys ungdomsteater. TSS, Täby spelsällskap (eller Täby spel och sällskap som jag har för mig var originalnamnet), var där på onsdagar under en period. Det öppnade 18 och stängde 22. Det gick en buss från Täby Centrum kl 18.00, och det var många som tog den dit. TSS-bussen kallades den för. Då gick den hela vägen från Skarpäng, så jag brukade hoppa på den innan den kom till täbban. Karro brukade sitta på bussen då redan. Närmast fönstret bakom chauffören. Jag satte mig bredvid. I täbban gick fler på. Det var så härligt att känna den där gemenskapen. Det kändes så bra.
Jag, Malin, Ellen och Karro brukade stänga in oss i sminkrummet typ med en gång. Sen satt vi där och snackade, snackade, snackade. Det var skönt. Det var härligt med de regelbundna träffarna. Vi var ju såklart lite bättre än de flesta andra. Inte för att de var dåliga eller nått, men vi var ju så bra.
En sak vi diskuterade var vad vi skulle kalla en framtida eventuell självbiografi. Och vi kom på två rätt bra namn, som jag inte riktigt kan släppa. Jag känner fortfarande att om jag skulle lyckas göra något storslaget, och nån skulle vilja skriva en bok om/med mig så skulle jag vilja att den kallades för nått av dessa namn.
Det ena var "Alternativet". Vi kände att vi gick en alternativ väg mot många andra unga. En som egentligen
funkade bättre. Vi hade bra självförtroende och såg oss själva som starka och att vi kunde göra storslagna grejer. Ingen skit på oss!
Det andra var "Buss 617 mot Hägernäs", eftersom det var där det hela började. Inte helt riktigt, det började på Hermelinen, på torsdagar, utan buss, och det var där det slutade också. Men storhetstiden var ändå på Flygvillan.
Nu är TSS, om det finns kvar, på föreningsgårdarna vid Täby Centrum. Mats, som drog igång det och ledde det, är inte kvar. Flygvillan är riven och ersatt med nya, fräscha bostadshus. Inte bara det, ett helt nytt bostadsområde med affärer och restauranger mm. 617 går visserligen fortfarande mot Hägernäs, men istället för att gå Skarpäng - Täby Centrum - Hägernäs går den nu bara mellan täbban Hägernäs. Sträckan mellan Skarpäng och täbban heter 614 nu. (Ett nummer som förut gick till Danderyd och nu är ersatt med 604V, men men.)
Hela min ungdom i ett bussnummet.
Vi sitter i sminkrummet i Flygvillan. Eller loge heter det väl. Flygvillan var tillhåll för Ung Teater, Täbys ungdomsteater. TSS, Täby spelsällskap (eller Täby spel och sällskap som jag har för mig var originalnamnet), var där på onsdagar under en period. Det öppnade 18 och stängde 22. Det gick en buss från Täby Centrum kl 18.00, och det var många som tog den dit. TSS-bussen kallades den för. Då gick den hela vägen från Skarpäng, så jag brukade hoppa på den innan den kom till täbban. Karro brukade sitta på bussen då redan. Närmast fönstret bakom chauffören. Jag satte mig bredvid. I täbban gick fler på. Det var så härligt att känna den där gemenskapen. Det kändes så bra.
Jag, Malin, Ellen och Karro brukade stänga in oss i sminkrummet typ med en gång. Sen satt vi där och snackade, snackade, snackade. Det var skönt. Det var härligt med de regelbundna träffarna. Vi var ju såklart lite bättre än de flesta andra. Inte för att de var dåliga eller nått, men vi var ju så bra.
En sak vi diskuterade var vad vi skulle kalla en framtida eventuell självbiografi. Och vi kom på två rätt bra namn, som jag inte riktigt kan släppa. Jag känner fortfarande att om jag skulle lyckas göra något storslaget, och nån skulle vilja skriva en bok om/med mig så skulle jag vilja att den kallades för nått av dessa namn.
Det ena var "Alternativet". Vi kände att vi gick en alternativ väg mot många andra unga. En som egentligen
funkade bättre. Vi hade bra självförtroende och såg oss själva som starka och att vi kunde göra storslagna grejer. Ingen skit på oss!
Det andra var "Buss 617 mot Hägernäs", eftersom det var där det hela började. Inte helt riktigt, det började på Hermelinen, på torsdagar, utan buss, och det var där det slutade också. Men storhetstiden var ändå på Flygvillan.
Nu är TSS, om det finns kvar, på föreningsgårdarna vid Täby Centrum. Mats, som drog igång det och ledde det, är inte kvar. Flygvillan är riven och ersatt med nya, fräscha bostadshus. Inte bara det, ett helt nytt bostadsområde med affärer och restauranger mm. 617 går visserligen fortfarande mot Hägernäs, men istället för att gå Skarpäng - Täby Centrum - Hägernäs går den nu bara mellan täbban Hägernäs. Sträckan mellan Skarpäng och täbban heter 614 nu. (Ett nummer som förut gick till Danderyd och nu är ersatt med 604V, men men.)
Hela min ungdom i ett bussnummet.
tisdag, december 13, 2011
Att fastna för saker
Jag har förmåga att gräva ner mig i saker. Jag har, som många andra, dålig koll på kändisar och dylik, men när jag väl får upp intresset för nån så kan jag läsa på rätt mycket. Jag kan även fastna för spel eller olika sidor. I inläggen innan skrev jag om olika bloggar som jag mer eller mindre knarkar. Jag har nu också börjar knarka Familjeliv, vilket är jättetöntigt, men det är så kul att vara inne i "Känsliga rummet", som ett av deras forum heter, och läsa om folk problem och icke-problem.
Det roligaste är såklart när folk skriver om problem de har, allt från att deras partner är as till att de inte vet hur vida de ska göra abort eller inte, och hur de får hjälp och tips och råd och lyckas ta sig ur situationen på ett riktigt bra sätt! Sen finns det fullt av idioter där också, som man kan sitta och hatea på:P
Har även börjat spela Terraria. Det är ett 2D-spel där man gräver och bygger, typ. Du kan hugga ner träd, gräva efter jord, lera och metaller, bygga hus och skapa vapen, plantera blommor, samla falna stjärnor, blanda till olika brygder och elixir, osv osv. Både när jag somnade igår och när jag vaknade i morse såg jag jord och sten framför mig som jag försökte hacka mig förbi.
Det är därför jag sällan läser böcker numera. Jag kan inte låta bli. Det säger SCHLOURP och så är boken slut. Läste Hungerspelen för nån månad sen (de är jättejättebra!), jag läste ut alla tre böcker på ungefär fyra dagar.
Tyvärr är det svårt att applicera det här på skolarbetet. Vad hade jag inte kunnat ge för att jag skulle kasta mig över Företagsekonomi 100, eller nästan ännu hellre Hållfasthetslära, med samma entusiasm. De böckerna kan jag inte läsa alls! (Och då ska vi inte ens tala om matteböckerna på engelska.) Och det blir inte lättare av att min hjärna automatiskt hoppar över alla ord som jag inte känner igen. Jag märker inte ens det. Om jag ska försöka läsa ord jag inte kan sen innan är det snudd på att jag måste läsa dem högt.
Aja, åter till hemtentan...
Det roligaste är såklart när folk skriver om problem de har, allt från att deras partner är as till att de inte vet hur vida de ska göra abort eller inte, och hur de får hjälp och tips och råd och lyckas ta sig ur situationen på ett riktigt bra sätt! Sen finns det fullt av idioter där också, som man kan sitta och hatea på:P
Har även börjat spela Terraria. Det är ett 2D-spel där man gräver och bygger, typ. Du kan hugga ner träd, gräva efter jord, lera och metaller, bygga hus och skapa vapen, plantera blommor, samla falna stjärnor, blanda till olika brygder och elixir, osv osv. Både när jag somnade igår och när jag vaknade i morse såg jag jord och sten framför mig som jag försökte hacka mig förbi.
Det är därför jag sällan läser böcker numera. Jag kan inte låta bli. Det säger SCHLOURP och så är boken slut. Läste Hungerspelen för nån månad sen (de är jättejättebra!), jag läste ut alla tre böcker på ungefär fyra dagar.
Tyvärr är det svårt att applicera det här på skolarbetet. Vad hade jag inte kunnat ge för att jag skulle kasta mig över Företagsekonomi 100, eller nästan ännu hellre Hållfasthetslära, med samma entusiasm. De böckerna kan jag inte läsa alls! (Och då ska vi inte ens tala om matteböckerna på engelska.) Och det blir inte lättare av att min hjärna automatiskt hoppar över alla ord som jag inte känner igen. Jag märker inte ens det. Om jag ska försöka läsa ord jag inte kan sen innan är det snudd på att jag måste läsa dem högt.
Aja, åter till hemtentan...
tisdag, december 06, 2011
Bloggstalkers
Det är lite farligt att följa bloggar. Man inbillar sig att man känner de som skriver i bloggarna bättre än vad man egentligen gör. Eller ja, det är sällan de känner mig lika bra i alla fall. Skulle nog kunna säga att Ellen känner mig rätt bra i alla fall. Henne har jag ju ändå känt sen... ja, när? Jag gick i ettan i gymnasiet, det måste alltså ha varit hösten 2003.
Men sen har vi ju Mona, till exempel. Henne träffade jag första gången idag, men har läst hennes blogg i kanske två år och känner ändå att jag har rätt bra koll på Maken, samt hennes två döttrar, Tjugoåringen och Talibanen. Hon verkade ju ha lite koll på mig också, som att jag alltid har kjol och att jag slog ut framtänderna förra hösten, men det berodde mest på att mamma var och handlade saker av henne förra veckan (jag har försökt få mamma att läsa Mona hur länge som helst, men lyckades först för nån månad sen).
Lina Neidestam har jag ju ändå träffat en handfull gånger, men lite samma sak där. Jag tar ett djupt andetag, går tre steg fram och piper "hejdetärjagsomärSvedskimenjagheterLindaegentligenochjaggillardinaserierjättejättemycket!" och känner mig som värsta fåniga 14åringen med en crush på random kändis. Lina som jag till och med är polare med på facebook (ooooh, kändispoäng!), men det är mest att hon bjöd in folk för att kolla på bilder från när hon var i fjällen för något år sen.
Jag följer Agnes blogg också. Henne lärde jag också känna för länge sen, men bara som bekant. Nu känns det som om jag känner henne rätt bra efter att ha läst om hennes graviditeter och förlossningar, kan små anekdoter om hennes barn och en del roliga citat och historier från dem, har följt deras utveckling de senaste åren. Men igen, hon känner ju inte mig lika bra.
Jag tänker att jag gärna skulle vilja träffa och ta en fika med ovanstående, men sen kommer jag på det blir ju lite skumt (eller ja, förutom med Ellen som jag träffar nån gång per år). Diskutera livet och hur det går. När jag läst om deras dag skulle jag vilja berätta om min dag. Men som sagt, det är ju lite skevt.
Sista bloggen jag följer som uppdaterar nästan dagligen är Etikettsplaten. Men den är ju inte personlig på samma sätt. Men kan vara rätt underhållande och intressant i alla fall.
Känner mig lite skum som har sån stenkoll på folk som inte känner mig lika bra. Men ja, det finns väl inte så mycket att göra åt det. Annat än att kanske försöka lära känna dem bättre i alla fall. Haha, får se hur det går! :)
Men sen har vi ju Mona, till exempel. Henne träffade jag första gången idag, men har läst hennes blogg i kanske två år och känner ändå att jag har rätt bra koll på Maken, samt hennes två döttrar, Tjugoåringen och Talibanen. Hon verkade ju ha lite koll på mig också, som att jag alltid har kjol och att jag slog ut framtänderna förra hösten, men det berodde mest på att mamma var och handlade saker av henne förra veckan (jag har försökt få mamma att läsa Mona hur länge som helst, men lyckades först för nån månad sen).
Lina Neidestam har jag ju ändå träffat en handfull gånger, men lite samma sak där. Jag tar ett djupt andetag, går tre steg fram och piper "hejdetärjagsomärSvedskimenjagheterLindaegentligenochjaggillardinaserierjättejättemycket!" och känner mig som värsta fåniga 14åringen med en crush på random kändis. Lina som jag till och med är polare med på facebook (ooooh, kändispoäng!), men det är mest att hon bjöd in folk för att kolla på bilder från när hon var i fjällen för något år sen.
Jag följer Agnes blogg också. Henne lärde jag också känna för länge sen, men bara som bekant. Nu känns det som om jag känner henne rätt bra efter att ha läst om hennes graviditeter och förlossningar, kan små anekdoter om hennes barn och en del roliga citat och historier från dem, har följt deras utveckling de senaste åren. Men igen, hon känner ju inte mig lika bra.
Jag tänker att jag gärna skulle vilja träffa och ta en fika med ovanstående, men sen kommer jag på det blir ju lite skumt (eller ja, förutom med Ellen som jag träffar nån gång per år). Diskutera livet och hur det går. När jag läst om deras dag skulle jag vilja berätta om min dag. Men som sagt, det är ju lite skevt.
Sista bloggen jag följer som uppdaterar nästan dagligen är Etikettsplaten. Men den är ju inte personlig på samma sätt. Men kan vara rätt underhållande och intressant i alla fall.
Känner mig lite skum som har sån stenkoll på folk som inte känner mig lika bra. Men ja, det finns väl inte så mycket att göra åt det. Annat än att kanske försöka lära känna dem bättre i alla fall. Haha, får se hur det går! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)