Lugn

Johan har kommit hem och åkt. Till lumpen. Pratade lite med honom idag på telefon, han fick egentligen inte ringa, men han var på toaletten. Han sa att de skulle få ringa senare ikväll. Senare ikväll sms:ar han och säger att de inte får ringa, de har blivit straffade för att de sprang i onödan. I onödan? Jahupp. Tjock som fan. Jag såg fram emot det, speciellt som jag var stressad när jag pratade med honom första gången för att jag lagade mat och hade Ellen och Jojje i köket och att jag knappt hörde vad han sa. Bajs. Bara det fick mig att starkt överväga att skit i lumpen totalt.
Aja, får se.
Snart är forskarskolan slut. Aaaah! *panik* Jag har typ inte skrivit något varken idag eller igår, förutom brev till Johan. Vi ska ha redovisning på torsdag, då ska jag prata om bakrunden. Men det ska nog gå ganska bra. Jag undrar bara hur jag ska få ihop en rapport på 15-20 sidor på det här. Aja, tur att man har bilder.

Johan kommer hem på torsdag. Det är trevlig, en natt tidigare än jag räknade med! Så kommer han finnas hela fredagen, lördagen och söndagen. Underbara, underbara pojke.
På fredag ska vi fira midsommar med hans släkt. Ojoj, hoppas det kommer gå bra>.< Det där med folk som man måste vara trevlig mot och känna igen och tycka om fast man aldrig träffat dem, det är lite knepigt. Men jag har ju träffat en del av dem förut, så farligt ska det väl inte vara.

Jag vill träffa Kalle och Virre mer. Bra folk att prata med och krama på.
Och My vill jag träffa.

Jag har börjat få ont i axlarna igen. Jag fick det förra veckan. Förut fick jag ont i ryggen när jag sov med Johan, nu får jag det när jag sover ensam. Jag sov med honom en natt och fram tills nyss har mina axlar och min rygg mått jättebra! Och han har inte ens masserat mig, bara knådat axlarna lite, lite när jag sa att jag hade ont, sen orkade han inte mer.

Snart Chriss, snart piratski, snart Kristianstad, snart Maräka. Och sen kommer allt annat.

Vi ses på andra sidan gryningen, vänner.